De Oaxaca agarramos el autobús para DF, pero solamente para hacer un trasbordo a otro bús que nos llevó hasta Guanajuato. La ciudad nos encantó por su belleza de callejones empedrados y casas coloniales de multiples colores. Hay plazas pasando cada esquina y árboles y fuentes como adornos. No podíamos parar de sacar fotos perdiéndonos entre las callejuelas. La ciudad estaba en pleno festival Cervantino y no fue fácil encontrar un hotel barato. Encontramos uno, pero solamente por tres noches ya que para el fin de semana todo estaba acupado. Después de buscar frenéticamente al final encontramos un hostal donde nos quedamos la última noche de viernes. Nos encontramos con varios amigos que nos hicieron la estancia aún más divertida. Tanto Lucas como Ignacio "El plumas" son artesanos que se fueron para Guanjuato para vender piedras preciosas y artesanía. En el primer hostal donde nos quedamos conocimos a Santa y sus sobrinos Many y Rosita y con ellos salimos a descubrir la noche de Guanjuato en el bar de reggae Bar Fly.
De Guanajuato subimos unas tres horas para acabar en Zacatecas que también es una ciudad colonial, pero en formato mayor que Guanajuato. En Zacatecas fuimos en el famoso teleférico suizo hacia el cerro de La Bufa para ver la vista de la ciudad. Antes de subir al teleférico compramos un helado hecho de "melón computarizado" Pues si es lo que nos dijo el vendedor viejito. Hay que girar el palito del helado 10 vueltas porque si no le entra un virus. Por suerto no comimos nada de virus sino más bien chile en helado!!! En el hostal conocimos a Sol y a Antonella que nos acompañaron en la terraza del hotel insolándonos a color camarón. Paseamos por las calles de la ciudad, comimos las gorditas de Doña Julia al lado del hotel y me corté el pelo. No salió muy bien. Le dije que tengo el pelo ultra liso, pero no me hizo caso. Hacía mucho frío por las noches, pero en el día siempre salió el sol lo que fue muy agradable.
Guadalajara, next stop. Es grande con sus 4 milliones de habitantes y como estaba en plenas fiestas de octubre más los Juegos Panamericanos había mucha gente en todas partes. Llegamos tarde y teníamos hambre. Nos tocó comer en un buffet chino y nos hizo bastante gracia que la camarera nos servía con el bolso y la chaqueta puesta. Nos volvimos a encontrar con nuestro gran amigo Rubén, el artesano andaluz y con él y "la banda" aprovechamos para vender imanes por las noches en la peatonal que estaba llena por los Panamericanos. Guadalajara tiene un centro que es fácil de abordar siendo una ciudad tan grande. Los edificios impactan y hay muchas iglesias!!! Fuimos a la zona universitaria de la ciudad y ahí entramos a visitar el Museo de las Artes. Vimos varios cuadros que nos dejaron paradas más que un minuto con la mano en la pera y mirada de profundidad. Cada día almorzamos en un restaurante vegetariano al lado de nuestro hotel y la admiración por esta comida rica, saludable y económica nos hizo planificar todos los días alrededor de la hora de Alta Fibra.
El día de los muertos pasamos en Pátzcuaro para conocer este ritual purépecha de celebrar la vida con los fallecidos con flores y ofrendas. El origen de este festivo viene justamente de las ciudades alrededor del lago de Pátzcuaro. Parte de la noche pasamos en la isla Janítzio donde vimos los familiares rezar en el cementerio o en los altares en las casas. La calle estaba llena de puestos de comida y el ambiente era bueno, pero hacía mucho frío. Por suerte habíamos comprado un ron que a pesar de su olor a alcohol farmaceútico nos ayudo a mantener el calor. Pasamos la noche con Sol y Antonella que también andaban por estas zonas. Como los hoteles en Pátzcuaro estaban todos llenos dormíamos en Morelia, la ciudad vecina de mayor tamaño, de estilo colonial y con un centro muy bien conservado. La catedral de Morelia fue entre lo más grande que vimos en toda Centroamérica.
------------------------------
Vi tog bussen ifrån Oaxaca till Mexico City, men enbart för att byta till en annan buss till Guanajuato. Staden förtjusade oss med sin skönhet med kullerstensgator och koloniala hus i flertalet färger. Det finns torg runt vart hörn och träd och fontäner som utsmycknad. Vi kunde inte låta bli att ta foton där vi förvirrade oss in i alla stadens smågator. Staden firade festivalen El Cervantino så det var inte lätt att hitta ett billigt hotell. Vi fann ett, men bara för tre nätter i och med att allting var upptaget under helgen. Efter att frenetiskt ha letat hittade vi till slut ett hotell för den sista fredagsnatten. Vi träffade flertalet kompisar som gjorde uppehållet ännu roligare. Både Lucas och Ignacio "Fjädern" är hantverkare som åkt till Guanajuato för att sälja ädelstenar och smycken. I det första hotellet som vi bodde på lärde vi känna Santa och hennes systersbarn Many och Rosita och tillsammans med dem upptäckte vi Guanajuato by night i reggeabaren Bar Fly.
Ifrån Guanajuato åkte vi uppåt en tre timmar till Zacatecas som också är en kolonial stad, men av större format än Guanajuato. I Zacatecas åkte vi med den kända schweiziska linbanevagnen upp på berget La Bufa för att se utöver staden. Innan vi tog linbanevagnen köpte vi glass gjord av "datoriserad melon". Ja, det var det den gamle försäljningsgubben sa till oss. Man måste vira runt glasspinnen en 10 gånger annars kan man få virus. Som tur var åt vi inget virus utan istället chili i glassen!!! I hotellet lärde vi känna Sol och Antonella som vi pratade med på terrassen medan vi brände oss kräftröda i ansiktet. Vi gick omkring på stadens gator, åt gorditas (=tjockisar) hos Fru Julia nära hotellet och jag klippte mig. Det blev inte särskilt bra. Jag sa till frisörskan att jag har extremt rakt hår men hon verkade inte bry sig. Det var himla kallt på kvällarna, men under dagarna var solen nästan alltid framme och värmde oss.
Guadalajara, next stop. Det är stort med sina 4 miljoner invånare och eftersom det var Oktoberfestival och Panamericanos-tävlinger på gång vid samma tillfälle fanns det mycket folk överallt. Vi kom fram sent och var hungriga. Vi hamnade till slut på en kinarestaurang med buffé och det var roligt att servitrisen hade på sig jacka och handväska när hon serverade kunderna. Vi träffade återigen vår andalusiske kompis Ruben och tillsammans med honom och "hantverkarbandet" utnyttjade vi tillfället för att sälja magneter på gågatan som var alldeles full av folk på grund av Paramericanos-tävlingarna. Guadalajara har ett centrum som är lätt att upptäcka trots att staden är stor. Byggnaderna överväldigade oss och det fanns massvis med kyrkor!!! Vi åkte till universitetsområdet och besökte Konstmuseet. Vi såg ett flertal tavlor som fick oss att stanna upp i några minuter med handen över hakan och med djup blick. Vi åt middag varje dag i en vegetarisk restaurang och beundran till denna goda, hälsosamma och ekonomiska mat fick oss att planera dagen utefter mattimmen.
Under Alla Helgonas Dag var vi i Pátzcuaro för att lära känna denna tradition från purepechafolket som firar livet tillsammans med bortgångna med blommor och gåvor. Ursprunget till denna helg kommer just från städerna runt Pátzcuarosjön. Vi spenderade en del av natten på ön Janítzio där vi såg familjerna be i kyrkogården eller vid hemmens altare. Gatan var full av gatustånd och det var en fin stämning, men det var kallt. Som tur var hade vi köpt oss en rum och trots att den luktade som farmaceutisk alkohol hjälpte den oss att hålla värmen. Vi umgicks med Sol och Antonella som också var där. Då hotellen i Pátzcuaro var fulla sov vi i Morelia, en större grannstad med kolonial stil och med ett väl bevarat centrum. Morelias katedral är ett av de största vi sett i Centralamerika.
No hay comentarios:
Publicar un comentario